Digitala verktyg i verksamheten

Vår mentorsträff idag handlade mycket om olika digitala verktyg i verksamheten. Vi fick inspiration av Ormås och Bifrost förskolor kring hur de använder digitala verktyg och hur deras resa har sett ut. Det var intressant att höra hur förskolorna har utvecklat de digitala verktygen i sina verksamheter och jag relaterade mycket till hur min enhets resa har sett ut. Speciellt fascinerad blev jag av hur en av förskolorna berättar/visar att deras barn i förskolan gör egna How to do? filmer. Det låter spännande och är något som jag vill prova med barnen på min förskola. Kanske är det också dags att prova att göra något med QR-koder då en av förskolorna provat och pratade om hur roligt det var.

Till idag har alla förberett en liten presentation om hur vi förhåller oss till användningen av digitala verktyg: i det pedagogiska arbetet, situationer, pedagogiska upplägg, pedagogisk dokumentation, planering av verksamheten och etiska föreställningar med frågeställningen Vad, Hur och Varför?
Vi hade även läst Varför är din iPhone så stor? en studie om iPad i förskolan.

Min presentation om användningen av digitala verktyg på min enhet gjorde jag som en keynote presentation. Där visade jag på hur vi använder iPad, SmartTv och unikum som är våra digitala verktyg. Jag har inte tänkt skriva ner allt som finns med i den här, men tänker ta upp några saker som jag reflekterade kring när jag gjorde den. Vi har haft iPads i några år och hunnit diskutera mycket om hur de ska användas i verksamheten. Ganska snart efter att våra iPads började komma in i våra grupper gjorde vi en tydlig IKT-strategi på enheten. Alla skulle känna sig trygga i varför vi arbetar med digitala verktyg, framförallt gentemot föräldrar, men också för att belysa/uppmuntra till vad verktygen ska användas till. När vi sedan hoppade på Unikum gjorde vi en verksamhetsplan kring vårt systematiska kvalitetsarbete för att visa på hur/till vad vi använder Unikum. På Unikum har vi pedagogisk planering, pedagogisk dokumentation, lärlogg, utvecklingssamtal samt utvärdering/analys. Detta har gjort att alla på enheten arbetar med våra digitala verktyg på ett medvetet sätt och många känner att verktygen har påverkat vår arbetsbelastning positivt.

Det var intressant och lärorikt att lyssna på varandras presentationer. Vi hittade flera likheter i våra verksamheter men också flera skillnader. En av deltagarna i min lärgrupp nämnde två begrepp som hon fastnade för i boken vi läst - digital invandrare och digital inföding. Vi som har växt upp utan digitala verktyg är digitala invandrare och barnen av idag är digitala infödingar, väldigt tänkvärt och viktigt att ha med sig i vår yrkesroll. Jag tar också med mig tips på en app för skrivutveckling, Skriv och läs, där barnen gör en saga genom att barnet skriver själv och pedagogen kan skriva under. Samt en rolig film på YouTube, Just dance, där barnen dansar framför smartTv utifrån musik de valt och får lära sig dansen till musiken. Vi pratade också mycket om skillnaden på förskola och förskoleklass när det gäller pedagogisk dokumentation.
Mer om hur lika/olika och diskussionen kring ovanstående ska varje lärgrupp göra en Wikisida, vilket kommer att ge en större sammanfattning och reflektion kring digitala verktyg i förskolan.

Vi fick också en inblick i ny forskning kring digitaliseringen av förskolan av Tobias Ruhtenberg från Borås högskola. Han visade på en studie om AppKnapp som är Botkyrka kommuns IKT sida, med råd till pedagoger om digitala verktyg men där finns även slutrapporten från studien AppKnapp. Studien har fokuserat på fyra olika områden - pedagogens IKT-kompetens, förskolebarnens lek och lärande, det sociala samspelet i barngruppen och kontakten mellan förskolan och hem.

Väldigt intressant att fundera kring om huruvida pedagogens IKT-kompetens spelar någon roll för digitaliseringen i förskolan. På min enhet har det varit väldigt tydligt att de som är intresserade av IKT också har vågat prova och ta till sig nya digitala verktyg. Vid flera tillfällen har det efterfrågats mallar och lathundar, framförallt av de som inte anser sig kunna IKT eller blivit intresserade av att lära sig än. Jag tror på att våga prova och att man behöver ställas inför utmaningar att komma igång, det kanske krävs en uppgift (ett uppdrag) för att man ska prova och lära sig.
Studien visade även på att barnen utmanar apparna och utvecklar användningsområdena, vilket vi också upplevt i barngruppen. Barnen provar och hittar nya användningsområden i apparna. Att det sociala samspelet är tydligt och uppmuntras visar sig också i studien. Vi har sett att barnen samspelar och samarbetar mycket kring våra iPad. Barnen kommunicerar kring hur man ska eller kan använda apparna, de sätter ord på hur man kommer vidare i appen och till och med på vad man kan lära sig.

Sammanfattningsvis så var det en inspirerande dag med lite nya idéer men också lite bekräftelse på att det jag, min enhet, gör inom IKT idag stämmer väl överens med vad både forskning, litteratur och förskolor som ligger i framkant beskriver. Och kanske det bästa av allt - utvecklingen bara fortsätter och det finns massor kvar att lära sig.



- Posted using BlogPress from my iPad

Föreläsning om svåra samtal

Hur lägger man upp olika typer av svåra samtal? Om det handlade föreläsningen av Helena Pokka från Högskolan i Borås häromdagen. En föreläsning med mycket känslor och flera tänkvärda tips som jag tar med mig.

Vi fick börja med att fundera lite kring våra egna erfarenheter av svåra samtal. Vilka samtal är våra för mig? Jag tänkte direkt på samtal när man blir påhoppad av en arg person och man känner sig oskyldigt anklagad. Då är det mycket egna känslor som tar över och man har svårt att lyssna på den andra personen. De samtalen är svåra.

Helena pratade en del om vikten av att hantera sina egna känslor i ett samtal, det krävs självkännedom. Att släppa sina egna känslor och istället tänka på vilken tur jag har som får höra vad den här människan har att säga. Hon nämnde ett mycket tänkvärd mening  "Alla har sina goda själ - sina behov". Den meningen kan vara tänkvärd varje gång man går in i ett samtal.

I svåra samtal blir det ännu viktigare att skapa en god relation och visa att alla är lika värda, att respektera varandra. Lyssna  och visa medkänsla, man kan bekräfta utan att hålla med och utan att nonchalera en annan människa. Använd fraser som: Vad bra att du kunde berätta det här.
Förtroende är viktigt, har man förtroende av varandra så hjälper man varandra

Hur vänder man kritik och klagomål till önskemål?
Exempelvis: Hur skulle du vilja ha det, jag ska fundera på vad vi kan göra.

Vi borde säga vad vi egentligen vill istället för att säga vad en människa inte gör...
Exempelvis: Jag vill att du lyssnar på mig.

Respekt - att ta någon på allvar. Om någon är arg och man säger "Jag förstår att du är arg" och ler så blir det inte ett respektfullt samtal. Säg istället: Jag förstår att du är upprörd och se lite upprörd ut. Vill du höra hur jag tänker om det?

För att samtalet ska bli bra finns det en del praktiska aspekter för professionella samtal:
Rum - avskilt, välkomnande, lugn ...EJ privat bullkalas
Tid - Markera tiden som en ram, intro i mitten-bearbeta i mitten-sammanfatta i slutet, pålitlighet, erbjudan av fortsättning, planering av tid.
Struktur - klargjorda syften för samtalet, målet (konkretiseringar), delaktighet, överenskommelser, roller, ansvar.
Roller  - Samtalsledaren har ansvar för strukturen, håll den röda tråden, se till att alla kommer till tals, rikta samtalet med öppna frågor, erbjuda nya perspektiv och delaktighet, hålla överenskommelser, lyhördhet, lyssnade och flexibilitet.

Avbryt med empati - om en människa tycker synd om sig själv och bara ältar...vad gör man då? Exempelvis: Det är många saker som har varit jobbigt för dig, jag hör att det är många saker som gjort dig ledsen. Jag har några förslag på vad vi skulle kunna göra...

Att lyssna är en viktig del av ett samtal. Helena kom gång på gång tillbaka till att grunden är att lyssna på vad den andra människan har att säga för att samtalet överhuvudtaget ska kunna blir av.

Att ta emot och lyssna är också att ge

Mina tankar/synpunkter inför webbinariet:

Vilka dilemman kan ni se i detta uppdrag?
Det första jag tänker på är svårigheten med att få alla att känna sig delaktiga i processen som ska ske. Jag tänker på hur viktigt det är att arbetslaget och förskolechefen känner att de, precis som mentorn, är aktiva under introduktionsåret tillsammans med adepten.
Tiden för träffar och reflektion kan vara något som blir en utmaning om den inte organiseras bra redan från början.

Hur kan ni hjälpa adepten att få möjlighet att pröva alla delar?
Genom att ställa reflekterande frågor och lyssna på adeptens lärdomar och reflektioner. Om vi tillsammans organiserar introduktionsåret utefter kompetensprofilens delar får adepten möjlighet att fundera och prova olika delar.

Vilka erfarenheter/ kunskaper kan du bidra med?
Genom att jag har arbetat som förskollärare i drygt tio år har jag både kunskaper och erfarenheter av yrket som jag kan bidra med. Genom att gå utbildningen till mentor hoppas jag att jag även kan bidra med hur introduktionsåret ska organiseras, att ställa frågor och genom att lyssna.

Vilka är dina egna förväntningar?
Att adepten ska känna att mentorsåret har gett henne/honom en bra grund att stå på i sin nya yrkesroll. Som mentor får man upp ögonen för hur många delar vårt yrke består av och jag lär mig nytt jag med. Att jag som mentor kan ställa öppna och reflekterande frågor och att jag kan lyssna på adepten.

Hur kan du se till att tid skapas som behövs för att ta vara på kontakten med adepten?
Jag tror att det är viktigt att redan från början sätta ramar för både möten och reflektion. Under mitt år som mentor hade vi en återkommande tid i schemat varannan vecka fastställd redan från början. Vi kom sedan överens om vad vi skulle titta på/prova och reflektera kring till nästa gång för att vi båda skulle komma förberedda till mötet.
Här blir det återigen viktigt att arbetslaget och förskolechefen är delaktiga i introduktionsåret så att alla är överens om att det behövs tid för att adepten ska kunna genomföra året.

Kan du vara långsiktigt engagerad?
Jag är mycket engagerad i mitt yrke och tycker om att det hela tiden utvecklas. Jag tror att man lär sig hela livet och skulle tappa motivationen om någon sa att jag var full lärd. Att inspirera och utveckla yrket tillsammans med kollegor är otroligt givande. Så jag tror mig kunna vara engagerad och då även under lång tid.
Att få möjlighet att skapa en relation med ny kollega, med alla nya kunskaper och reflektioner som de har, känns både roligt och stimulerande. Förhoppningen är ju att vi som kollegor kan utmana varandra till ännu mer utveckling även efter introduktionsåret.

Professionell vägledning - med samtal som redskap

Mina tankar och reflektioner från boken " Professionel vägledning - med samtal som redskap" av Kerstin Hägg och Svea Maria Kuoppa.




Ordet vägledning är det samlade begreppet för samtal i olika professionella sammanhang. I boken menar man att vägledande samtal avser samtal som förs mellan en professionell person och en eller flera personer, syftet är då att hitta ett sätt att hantera möjligheter och svårigheter till situationen. Olika exempel på vägledande samtal kan vara handledning, coaching och mentorskap.

Jag tycker att stycket som beskriver undervisning som en situation som arrangeras av professionella personer för att underlätta inlärning känns intressant. Vikten av att läraren känner till gruppens och individens behov och intressen lyfts fram, läraren ska ha kontakt med många samtidigt och med enskilda elever.

"Det förutsätter att läraren kan initiera och stimulera kommunikation med gruppen och bland gruppmedlemmarna, att hon kan se och bekräfta såväl gruppen som individen, sätta gränser och samtidigt ge utrymme för initiativ från enskilda och från gruppen." s. 30

Samtalsmodell med tre faser kombinerade med Peavys definition av konstruktivistisk vägledning och vägledarens uppgift.


Samtalsledarens sätt att inleda och avsluta ett samtal har stor betydelse för samtalet men även efter samtalet. Vidare sätter hon även tidsramen för samtalet, ger samtalet struktur och skapar ett förtroendefullt klimat. Avslutningsvis sammanfattar hon samtalet och ger klienten utrymme att ställa frågor. Förmågor som krävs av samtalsledaren enligt boken är lyssna, omformulera, sammanfatta, respektera och härbärgera den andres version, ställa frågor, vara tydlig, vara specifik och inleda/avsluta samtal.

I boken tar man upp olika frågetyper - öppna frågor, slutna frågor, inledande frågor och attackfrågor. Det som framkommer och som känns mest framgångsrikt som samtalsledare är att ställa korta, öppna frågor. Samtalsledaren bör vara tydlig och undvika otydliga formuleringar så att klienten inspireras att utrycka sig konkret och specifikt.

Min utmaning ligger i att ställa utmanande frågor då jag har märkt att det ofta är dem som ger den man samtalar med nya perspektiv och lösningar på situationer. Inventeringsfrågorna som det ges exempel på känns också viktiga att kunna använda i kommande samtal.

Mentorskap i skola och förskola

Jag har läst boken Mentorskap i skola och förskola av Ylva Ståhle och Agneta Bronäs och här kommer några av mina tankar från boken. Jag kände igen vissa saker från mitt år som mentor och även från föreläsningen av Christina Rask Swensson den 22 januari.

Bland annat så är syftet med introduktionsåret tydligt uppspaltat i fyra punkter och de tror jag kan vara bra att reflektera kring ofta.
1. Ge stöd på ett yrkesmässigt, personligt och socialt plan
2. Stimulera till professionell utveckling
3. Bidra till att skapa en trygg och utvecklande arbetsmiljö för läraren eller förskolläraren
4. Utveckla lärarens eller förskollärarens förståelse för skolan eller förskolan som arbetsplats samt för dess roll i samhället (skolverket, 2011, s.1.)

Mentorns uppgift är att stödja och stimulera till utveckling, inte att bedöma. Vidare står det att stödet som mentorn förväntas ge ska vara kunskapsmässigt och erfarenhetsbaserat. Man belyser även att introduktionsperioden ska bygga på adeptens utvecklingsbehov. Detta i kombination med kompetensprofilen bör vara en bra struktur för samtalen under introduktionsåret. Enligt boken bör samtalen vara individuella och regelbunda, vilket även jag tror är en förutsättning för att året ska ge adepten utveckling och stöd.

Boken lyfter även att mentorn också har ett behov av nätverk och samarbete för att utvecklas i sin mentorsroll. Det tror jag är viktigt i alla former av utveckling och så även här. Det är viktigt att nätverka kring mentorns roll, arbetsuppgifter och syfte.
I boken lyfter man vikten av att skapa en miljö med öppenhet och tillåtande atmosfär, med kritiska diskussioner för att undvika att personligt yrkeskunskap överförs utan reflektion. Genom att mentorer får tillfälle att nätverka får man förhoppningsvis lyft vikten av att ta tillvara på adeptens nya kunskaper och frågor som leder enheten till utveckling.

En annan sak som fångar mitt intresse i boken är relationen mellan mentor och adept. Hur viktigt det är med relationen dem emellan, att den är personlig men inte privat. Hur blir det om relationen dem emellan inte riktigt fungerar? Som mentor bör man fundera på hur samtalen ter sig, talar du till eller med din kollega? Gynnar strukturen i samtalen någon av er? Hur kan stöd på ett personligt och socialt plan se uti en dialog? Mentorn ska lyssna, utmana och bidra med fler vinklingar på de frågor som diskuteras.

Jag fångades av kapitlen kring vilka delar som ingår i en lärarkompetens enligt forskarna Aspelin och Persson, 2009. De utgår från tre teoretiska begrepp: autentiska, pedagogisk omtanke och pedagogisk omfattning. Det var intressant att läsa om dessa begrepp och hur de kan användas som ett stöd i analysen av läraruppdraget och stimulera till utveckling.

Något som både boken och Christina Rask Swensson tar upp är vikten av att få med adeptens arbetslag, så att alla vet vad introduktionsåret innebär. Kanske ska mentorn träffa hela arbetslaget tillsammans med adepten vid några tillfällen. Det kan ju även leda till att adeptens nya kunskaper tas tillvara på och att hela arbetslaget diskuterar vissa frågor i kompetensprofilen.

Mentorsutbildning med IKT-inriktning, 7.5 hp

Äntligen är det dags att gå en kurs i mentorsskap, något jag eftersökt sedan jag blev mentor till en adept på min enhet. Min adept blev klar med introduktionsåret precis samtidigt som denna kursen startade, de erfarenheter och kunskaper jag fått under året tar jag nu med mig när jag börjar utbildningen i mentorskap.
Innehållet i kursen känns utmanade och intressant, det finns så mycket att lära kring detta. Jag tror att många av de kunskaper jag får under kursen, speciellt samtalsmetodik, även kommer till användning i kontakt med föräldrar, kollegor och privat.
Vad innebär det att vara mentor, vilka egenskaper behöver en mentor ha och hur ska mentorskapet organiseras är frågor som jag ser fram emot att få reflektera kring och få mera kunskap om.

"Denna kurs belyser och problematiserar innebörden i att vara mentor samt de kompetenser som behövs för att utöva ett professionellt mentorsuppdrag. Kursen tar sin utgångspunkt i rollen som mentor, inom ramen för en kontinuerlig skolutveckling och ett systematiskt kvalitetsarbete. Fokus vilar på att deltagarna utvecklar förmågor och kompetenser för en professionell mentorsutövning, centrala delar i detta är samtalsmetodik, reflektivt skrivande, digital kompetens samt ett metakognitivt förhållningssätt till yrkesrollen." 

Nu är det dags att börja läsa lite litteratur och starta resan med mentorsutbildningen.